Sista inlägget i filosofi bloggen

Dagens rubrik var "Social Kunskap". Vi konstaterade att det bara är en liten del av all kunskap som vi behöver, och att till den sociala kunskapen hör kultur. 
Vi pratade sen om kunskapsauktoriteter, och vem man kan lita på gällande kunskap. Hur kan vi veta vem som har tillräckligt med kunskap för att förmedla den vidare åt andra? Kunskapsauktoritet är ett ganska problematiskt begrepp. Man måste kunna lite på en auktoritet, särskilt om man inte från tidigare har kunskap om ämnet. Andra auktoriteter som t.ex. poliser eller läkare måste man bara lära sig att lite på, eftersom de ska vara beskyddande och "rädda ens liv". Man måste våga lägga sitt eget liv i någon annans händer. När vi talade om det här började jag tänka på incidenten i Norge, då Anders Breivik hade klätt ut sig i polis uniform för att göra en terrorist attack. Alla som var på Utöya då trodde att han var en pålitlig polis och gav fullt förtroende till honom.

Christina presenterade två filosofer, David Hume och Jürgen Habermas, som jag själv inte hade hört talas om. David Hume sa att förnuft är verktyget för att uppnå mål. Jag håller ganska långt med honom. Jag tycker att sunt förnuft är jätte viktigt och man skulle nog inte klara sig långt utan det. Också i skolan kan man inte bara läsa allting innantill till provet, utan till vissa provsvar krävs lite förnuft och förmåga att tänka själv.

Jürgen Habermas sade att man måste koppla ihop beskrivande, kontrollerande med kommunikativt förnuft, samförstånd. Det här var lite oklart i början men sen förstod jag. I matematiken lär man sej många olika formler och man lär sej räkna med dem, och Jürgen menade att man måste få reda på vad man behöver dehär matematiska formlerna till, alltså koppla ihop det teoretiska med det praktiska kan man väl säga.

Vi pratade också om hur förnuft, allmän levnadsklokhet och etiskhet hör ihop. Förnuft och allmän levnadsklohet är nästan samma sak, man kan tänka förnuftigt och vet hur man ska göra i praktiken så att det blir nytta utav det. Sen så kan man inte alltid göra det som är mest förnuftigt utan man måste också tänka etiskt, alltså allting som är förnuftigt kanske inte är etiskt. Det skulle t.ex. Vara förnuftigt att stänga små skolor för att spara pengar, men inte så etiskt med tanke på de små byarna som blir utan skolor, och eleverna som måste färdas långa vägar till skolan.

Utvärdering av kursen:

Det här blir det sista inlägget nu i denhär bloggen, och enligt mej har det varit en bra kurs. Jag tycker att denhär ideén med att skriva kursblogg är bra, men det kan bero på att jag är van med att skriva blogg vardagligen. Men förutom att det känns naturligt för mig så tycker jag också det är bra för att ifall man inte får sagt allt man vill säga på lektionen så kan man skriva det hit, och ifall man inte är så bra på att diskutera så kan bloggen ändå höja på vitsordet :)

En annan positiv sak är att bloggen hålls kvar här på internet, så när jag vill träna inför studentskrivningarna så kan jag komma in hit och läsa gamla tankar.

Ännu en positiv sak är när man får fina kommentarer. Fast jag inte har fått så hemst mycket kommentarer nu under denhär kursen, så är jag mycket nöjd me dom som ja ha fått!

Negativa saker med denhär kursen har varit just det att jag inte har fått kommentarer av alla kurs kamraterna, plus att jag inte har fått läsa så mycket i dom andras bloggar heller, men kanske inte bloggning är för alla.

Gruppen va igen lite, men de va både negativt och positivt!

Tack till Christina, Janne, Linda och Karin för kursen :)

Inget blogg material

På dagens lektion repeterade vi de tidigare kurserna lite. Eftersom två stycken från klassen skriver på måndagen så gick vi igenom lite ord som är bra att veta :) Något annat gjorde vi egentligen inte. Christina förklarade ltie ord som var oklara men annars så blev det inga diskussioner eller någonting annat material att skriva till bloggen :/ 

Lycka till ti Linda å Janne som skriver på måndagen!

Världsåskådning

På dagens lektion diskuterade vi om världåskådning. Vi jämförde begreppen och kom fram till att en världsåskådning är hur man själv ser på världen, och världsbilden är hur alla ser på världen, eller iallafall de flesta.
Vi diskuterade kring blåa rutan på s.114, var de fanns ett citat av Michail Bachtin som löd "Skrattet har en djup filosofisk mening, det är en av de viktigaste uttrycksformerna för sanningen och världen i dess helhet, om historien, om människan". Vi försökte komma på vad Bachtin menade med citatet, och svaret var att vad du väljer att skratta åt bildar din världsåskådning. 
Efter det här kom vi in på olika skämt och hur man tolkar dem. Vissa skämtar om olika sorters människor, och människorna i fråga kanske inte förstår dessa skämt. Som exempel så hade vi blondin skämt, som alltså hävdar att alla blondiner är korkade. Jag själv, som är blondin, kan inte ta dessa skämt på allvar eftersom dom e helt ologiska och jag vet att de inte stämmer. Jag kan ändå skratta åt dehär skämten, vissa e faktiskt roliga. Det här betyder inte att jag nedvärderar mig själv, utan de betyder att ja kan skratta på min egen bekostnad, jag förstår att personerna skämtar och tar inte åt mej eftersom jag vet att blondinskämt bara är påhitt.
Men har det skillnad vem som säger det, och vilket tonfall de har?
Jag skrev ju tidigare att jag inte tar illa upp av blondin skämt, men om en person skulle påstå att jag är sämre eller dummare än någon annan för att jag är blond så skule jag nog säga imot, ifall det inte då helt klart skulle vara ett skämt. Vid ett sådant tillfälle kan det vara svårt att avägöra ifall personen skämtar eller inte.
Filosofen Wittgenstein passar bra in här, eftersom han anser att folk missförstår varandra vid kommunikationen. Ena personen skämtade, andra personen tog illa upp eftersom den inte förstod, och så skapas en konflikt.

Spöken och Starrsångare

Idag pratade vi om kritiskt tänkande, och vi definierade kritiskt tänkande som en slags inställning. När man tänker kritiskt så kan tänka på 1. om källan är pålitlig och 2. om argumentet, hur stor trovärdighet det har, sannolikhet och om det finns bevis.
När vi diskuterade om detta så började vi fundera över spöken, och sen tog vi fram en nyhet från tidningen om spöken i Forsby, och i tidningen fanns också en blid av "ett spöke". Jag och Janne var lite mer kritiska till bilden än Karin och Linda. Min personliga åsikt är att det är jätte lätt att redigera en bild så att de ser ut som att där är ett spöke, och fast fotografen säger att han inte redigerat bilden är det ju också jätte lätt att ljuga. En annan möjlighet är att någonting har flaxat förbi eller att en människa har rört fig snabbt förbi vid just detta ställe, eftersom slutartiden var inställd på 15 sekunder. Jag själv har lite erfarenhet i fotografering, och vet att då man har slutartiden inställd på 15 sekunder så behövs det bara minsta lilla rörelse och så blir det suddigt på stället som det rör sig på. Också det att de inte andragången fick bild av spöket får mej att tvivla på att det var någonting annat en ett sammanträffande. Jag anser att det inte finns tillräckligt mycket bevis för att det finns spöken, men visst sku de va lite roligt om de sku finnas spöken.
I östranyland stod det också om spökena i Forsby gård och Sjögård och mamma och pappa var nyligen på ett 50 års kalas och råkade sitta vid samma bord som ägarna av Forsby gård, och berättade åt mig att Askolin sade att han inte har sett några spöken men nog hört dem, med lite sarkasm i rösten. 
Första lektionen gick mest åt spökprat, men andra lektionen kom vi in på andra ämnen. Vi diskuterade om hur man lär sig tänka kritiskt i skolan, och vi kom fram till att man lär sig i små mängder hela tiden. I gymnasiet i alla fall. Ofta om man ska söka fakta om någonting i internet så brukar lärarna ofta poängtera att man ska söka efter pålitliga källor och att wikipedia inte alltid är den bästa källan. Det här tycker jag att är en viktig sak som vi blir lärda och vi har nytta av det i framtiden.

Som läxa fick vi att göra uppgift 6 på sidan 109. Jag valde en "insändare", eller vad man ska kalla det, i östranyland lördagen den 7 september. Den handlar om att en ny fågel art har hittats i Finland, kommer bild av "nyheten" här nedanom, så ni får läsa den själva :). Först när jag läste rubriken och såg bilden, så började jag tänka kritiskt. Jag tyckte att fågeln liknade mycket en annan art som jag flera gånger har sett. Men när jag började läsa så kom det fram att källan var stark. Det var Birdlife som hade upptäckt den och de hade också länge väntat på att den skulle komma till Finland. Fågeln, som är en Starrsångare, liknar mycket till Gräshoppssångaren, men skiljer sig från den för att den har annan färg på huvudet. Argumentet var bra, så jag litar på att de har hittat en ny fågelart i Finland :)

OBS. har Linda redan en blogg? skulle gärna gå och kommentera redan så att det inte blir till sista sekunden :)

Förståelse

På dagens lektion var huvudrubriken Tolka och förstå. Alla människor tolkar saker olika, och vissa kan få "fel" tolkning av vissa saker. Det finns vissa människor som ser sig själv som mobbningsoffer, fast de egentligen inte blir mobbade påriktit, de bara har fått en sån uppfattning om sig själv. Ett annat exempel är t.ex. ätstörningar som anorexi, då personen har fått för sig att den är fet, då den i själva verket har näringsbrist.
I boken på s.84 finns en bild på den hermeneutiska cirkeln. Den har ingen början och inget slut och i cirkeln finns det 3 punkter: ursprunglig förståelse, tolkning och bättre förståelse. Man får själv välja var man vill börja, men jag tycker att det skulle vara mest logiskt ifall man skulle börja med tolkning, sen förståelse och tillsist bättre förståelse. Enligt mig så tolkar man först någonting ur sin egen synvinkel, sen får man förståelse om saken, och sen när man funderar lite till så kanske man får ännu bättre förståelse om saken. Ordningen förståelse -> tolkning -> bättre förståelse skulle jag kunna tänka mej ifall man vet någonting om saken från förut, sen tolkar man det bättre och sen får man en bättre förståelse, men den förstnämnda versionen tycker jag nog ändå är mer logisk.
Vi pratade också om akkomodation och assimilation. Akkomodation är då man får en helt ny tolkning om någonting, och assimilation är då man får en bättre förståelse om någonting som man från förut visste. Det här var Piagets teorier.
Till den andra lektionen fick vi jobba lite för oss själva. Vi fick alla var sin filosof att ta reda lite på om och se deras syn på förståelse. 
Jag fick Heidegger och Gadamer, som hade likadana teorier. Gadamer var den som utvecklade hermeneutiken, och hermeneutiken influerades också av Heidegger. 
De menade att det är vilseledande att tala om inlevelse, och att en välgrundad tolkning inte kräver att vi lever oss in i någon annans perspektiv.
De påstod också att förståelse är en grundförutsättning i all mänsklig erfarenhet och inte något som berör enbart vetenskap.
En annan filosof var Husserl, som ansåg att vi bör ta ett steg tillbaka och se på oss själva. Han menade också att man ska kunna se på saker objektivt och inte blanda in sina egna åsikter.
Sista filosofen var Dilthey, och han var av helt annan åsikt som Heidegger och Gadamer. Han ansåg alltså att man måste försöka leva sig in i andras situationer och tänka ur andras perspektiv för att förstå bättre.
Det här var dagens lektion, nästa gång ska vi tänka kritiskt.

Wittgenstein och Spinoza

Idag var vi igen endast två på plats. Vi gick inte igenom någonting nytt, utan istället fick vi själva ta reda på lite fakta om en filosof av eget val. Jag valde själv Wittgenstein. Har läst om honom förut, i samband med kommentarerna till Hannus blogg, och jag tyckte han verkade intressant och lite mystisk. Vi fick läsa om filosoferna ur boken "20 filosofer" av Gunnar Fredriksson.
Wittgenstein bodde i Wien, och levde från 1889-1951. Han filosoferade om språket och skrev även en bok, Tarctatus Logico-Philosophicus, som blev mycket känd bland andra filosofer.
Wittgenstein hade 7 syskon, varav 3 stycken tog livet av sig. Wittgenstein själv var också lite självmordsbenägen, och anmälde sig därför frivilligt till krigstjänst. Där befann han sig alltid på de farligaste krigsavsnitten, och eftersträvade kanske till och med döden, men fick istället tapperhetsmedaljer på grund av hans mod.
På senare dagar gav Wittgenstein bort alla sina pengar, och bodde på lite olika ställer från dag till dag. Han jobbade också på en skola i 6 år, men hans karriär som lärare tog slut då han slog en elev och var tvungen att lämna skolan.
Han flydde upp till bergen och levde där som en kulturfigur, och många undrade om han existerade på riktigt. Han byggde också en stuga i Norge som han aktivt besökte.
Wittgenstein kritiserade sitt eget verk, Tractatus, och skrev mycket annat som han aldrig publicerade eftersom han inte ansåg att de var tillräckligt bra och inte heller färdiga. Dessa skrifter har efter Wittgensteins död dock publicerats.
Klok måste han ändå ha varit, eftersom han en tid också var professor i filosofi i Cambridge en tid, och så hade han också många föreläsningar. Under en föreläsning påstod en åhörare att han förstod Wittgensteins poäng, men då skrek Wittgenstein tillbaka att han inte har någon poäng.
När Wittgensteins läkare meddelade att hans cancer var obotlig, så svarade han: Bra. Han var tydligen under hela sin livstid ganska självmordsbenägen.
Min åsikt om Wittgenstein är att han var en råddig filosof. Om han tvivlar på sina egna teorier är det också ganska svårt att tro på dom själv. Fick ändå lite mera information om honom och lärde mig lite nytt.
Janne läste och berättade om Spinoza, och det kommer han antagligen skriva om i sin blogg, så om det intresserar tryck här!
Resten av lektionen gick åt till diskussion. Vi diskuterade mest politik, som inte är min starka sida.. Men vill ändå våga påstå att det som vi diskuterade om Sannfinländarna var helt i min åsikt. De har starka åsikter, men an kan inte lösa någonting som t.ex. finanskrisen med deras metoder. Människor som inte vet så mycket om politik, men har starka åsikter kanske väljer just SF eftersom de har liknande åsikter.

Ludwig Wittgenstein

MythBusters

Idag hade vi än en gång fått ett långt svar från Hannu. Han svarade skilt till allas frågor, och jag tycker ennu att de e fascinerande att han tar sig tid att svara så långa och utförliga svar åt oss!
Fick iallafall ett bra svar på min fråga. Hade lite glömt hur jag tänkte då jag ställde frågan. Men Hannu berättade iaf att Wittgenstein på senare år konstaterade att hans tidigare teorier hade varit felaktiga.
Efter att vi hade läst igenom alla Hannus svar så såg vi på en video snutt från youtube. Vi hade fått till läxa att läsa kapitel 4, som handlade om Hypotetiskt-deduktiva metoder, och därför passade denhär videon in. Det var Mythbusters som testade ifall elefanter påriktit är rädda för möss. De själva trodde att det inte stämde, men efter experimentet så fick de till sin förvåning reda på att elefanten visst var "redd" för försöksmusen. Elefanten for åtminstone till sidan då musen kom fram.
Efter videosnutten fick vi själva leka mythbusters. Vi fick nämligen hitta på egna hypoteser och experiment. Min hypotes var att om katter alltid landar på sina tassar. Jag skulle då tänka mej att från ett kort avstånd från marken så skulle inte katten hinna reagera, och skulle därför inte landa på tassarna, men från ett lite högre avstånd så skulle den nog hinna svänga sig och landa på alla fyra. 
En annan hypotes som Janne hittade på var att om man snabbare får hjälp i en nödsituation då det finns färre eller flere vittnen. Vi spekulerade en stund och kom sedan fram till att experimentet skulle bli lite svårt att forska i, eftersom man skulle måsta "feikka" en nödsituation och vittnen skulle måsta ringa 112, fast det inte egentligen finns någon verklig nödsituation.

Som läxa tills imorgon fick vi att göra 2 uppgifter från kapitel 4 här i bloggen. Jag valde uppgift 5 på sidan 67 och uppgift 20 på sidan 75. 

5. Då man inom läkarvetenskapen vill pröva effekten av nya mediciner använder man ofta dubbelblindtest. Det innebär att försökspersonerna indelas i två grupper. Den ena gruppen består av personer som får medicinen, medan den andra får tabletter som är overksamma (kallas för placebo). Dessutom förutsätter man att forskningspersonalen som kommer i kontakt med försökspersonerna inte vet till vilkendera gruppen de hör. Förklara tanken bakom dubbelblindtest.

Svar: Orsaken till att man tester medicinen på två försöks grupper är för att ta reda på om medicinen verkar psykiskt eller fysiskt. Om personerna som får placebon tror att det är den riktiga medicinen, så kanske dom också får för sig att de blir friska, fast medicinen inte ens har någon verkan. När man testar medicin så vill man ju veta hur den verkar helt ärligt och då fungerar ju denhär metoden. Ifall försökspersonerna vet att dethär är endera placebo eller riktig medicin. Då kan man senare undersöka medicinens effekt.

20. Har du någonsin upplevt någonting som framstod som oförklarligt och började störa dej? Vad hände sedan?

Svar: De få gånger som ja ser på program i tv om trolleri, så blir jag ofta frustrerad över att jag inte förstår hur det gör tricket i tv. Det här stör mig en tid, men sena funderar jag för mig själv att eftersom det är i tv så kan man ganska bra fuska, och med hjälp av att filma från olika vinklar och redigera senare så kan man endra på tricket så att tittaren inte ser allting. Sen brukar jag glömma hela saken.
De gånger som jag blir frustrerad över att jag inte förstår så brukar jag ganska snabbt glömma det.

Blogg svar och uppgifter

På dagens lektion blev det inte mycket diskussion i gruppen. Vi hade återigen fått svar av Hannu på hans blogg http://filosofifunderingar.blogspot.fi 
Vi fick själva formulera ett svar till hans svar, och vi satt alla en god stund och funderade. Vi skulle utgå från en viss filosof, jag använde Wittgenstein, som påstår att allting har en bakgrund, och att man kan ta vissa saker förgivet. Vi behöver inte tänka efter när vi gör vissa saker eftersom det redan finns inpräntat i vårt system, enkla saker då som t.ex. att stiga upp från en stol eller gå framåt.

Diskussionen på Hannus blogg kan ni följa här, där hittar ni också dagens svar som vi själva formulerade. mitt svar löd såhär:"Du skriver att det knappast finns något icke fysiskt som förklarar hur vi kan uppleva hurdant någonting är, men enligt filosofen Wittgen stein så har allting en bakgrund och vi kan ta förgivet att väggen är t.ex. vit

måste allting vara fysiskt förklarat eller kan man tänka logiskt som Wittgenstein?"

Nu väntar vi på svar av Hannu igen.

Medan vi väntade på att alla skulle få klart formulerat sin fråga så fick vi jobba med uppgift 23 på sidan 59. Först skulle man läsa ett stycke om sanning och sedan förklara vad det betyder att en sats är falsk genom att använda de olika sannings teorierna. 

Min sats var: "katter har 5 ben", och sedan gick jag igenom de olika sannings teorierna och bevisade påståendet falskt.

Enligt korrespondens teorin så kan inte satsen vara sann, eftersom det att en katt har 5 ben inte stämmer ihop med verkligheten. Koherensteorin bevisar satsen fel eftersom satsen inte har ett sammanhang med någonting jag tror på.

Pragmatismensteori säger att det som man tror på är sant, jag tror på att katter endast har fyra ben, därför är satsen falsk. Faktuell sanning är ett sant påstående om verkligheten, och eftersom det är bevisat att katter har fyra ben, så är satsen falsk. begreppslig sanning säger att " alla katter har 4 ben" och logiska sanningar "har katten fem ben eller har katten inte fem ben"

Lektionen idag var lite annorlundare, men jag tycker att iden med att kommentera på Hannus blogg är bra. Vi får höra ett proffs tankar om saker som vi diskuterar på lektionerna.

Många svåra ord

På dagens lektion så började vi på kapitel 3. Vi började diskutera om kunskap och erfarenhet och också alternativ till fundamentismen.

Vi började dock med att läsa Hannus svar på hans blogg, inlägget var skrivet 4 år sedan, men ändå fick vi svar! Och det var ju tur de :) Han hade svarat grundligt, jag förstod inte riktit allt men lite klarare blev det nog. Mest fascinerad är jag ändå av att han tog sig tid att svara!

Vi fortsatte med att diskutera om kunskap och vi såg på kunskapshjulet på s.47 i boken. De va ganska intressant och idén var att man skulle sätta in t.ex. evolutionen och testa om de passar ihop me allt. Väggen ser grön ut, så de har goda grunder, och jag tror på att väggen är grön eftersom den ser grön ut och har goda grunder, och därför tror jag det stämmer. Kanske ett dålit exempel men kom inte på någonting bättre nu.

Sen kom vi fram till frågan: Kräver kunskap säkra grunder? Jo enligt mig kräver kunskap säkra grunder. Man kan inte påstå att någonting är kunskap om det inte är bevisat. Härifrån kom vi fram till ordet fundamentism, som betyder att någonting är absolut säkert eller bevisat. Det här ordet ska man inte blanda med fundamentalism, som betyder att man inte är beredd att ändra sin åsikt.

Vi kom fram till att man inte alltid kan agera fundamentistiskt, utan ibland måste man göra saker utan att vara säker och våga ta risker. Om man aldrig skulle våga testa sig fram så skulle världen stå på plats å inga nya uppfinningar skulle uppkomma. Ett exempel är att man förr inte hade något botemedel alls för aids, medan man nu har en bromsmedicin. I framtiden kanske det till och med finns ett botemedel, ifall någon vågar ta risker.

Till nästa pratade vi om Kunskap och erfarenheter. Vi använde två termer, empirism och rationalism.

Empirism grundar sig på ens egna erfarenheter och genom observatoner. Rationalism grundar sig på ens förnuft, man kan tänka logiskt och komma fram till en slutsats.

Tillsist diskuterade vi koherensteorin och det handlar om sammanhang. Man kopplar ihop olika saker och på det viset får reda på att dom stämmer. Igår var det onsdag och idag är det fredag <- stämmer inte ihop, eftersom vi har lärt oss veckodagarna och vet att efter onsdag kommer torsdag.

Emergens

Tills idag hade vi som läxa att läsa ett kapitel i boken, och var och en av oss fick en egen filosof som vi skulle läsa extra om. Tanken var att få reda på deras verklighetsuppfattning. 
Jag fick Aristoteles och hans teorier var att tingens former alltid är bundna till tingen och att materia kan ändra form, som t.ex. vatten blir is, men innehåller ändå samma materia.
En annan filosof var Herakleitos, som ansåg att allt är ständigt i förändring.
Platon påstod att allt som är bestående är mera verkligt än det som förändras, och att riktig kunskap är av sinnena oberoende ordning som vetenskapen söker.
Parameneides ansåg att verkligheten är enhetlig och att det är omöjligt att förändras.
Kant säger att tingen existerar oberoende av våra sinneserfarenheter, och vi kan aldrig nå fram till den av sinnena oberoende världen. Metafysiska teser: 1.kan aldrig bevisas 2.är en del av människans natur -> behov av en avslutad tolkning, ett svar på verkligheten.
Andra lektionen försökte vi komma underfund me vad emergens betyder, och det var ett lite krångligare uttryck, men jag förstod det på det viset att man kommer på nånting mera invecklat ur någonting enkelt. Som t.ex. när Arkimedes kom på hur man ska räkna volymen på saker genom att gå i ett badkar. 
Vi läste också en blogg som skrev om emergens, men det förstod jag inte riktigt, vi lämnade också en kommentar på bloggen.
Riktigt i slutet av lektionen fick vi bläddra i kapitlet och välja ut en fråga som vi tyckte var intressant. Jag valde uppgift 21 på sidan 41. Frågan löd "Ifall alla individer som talar ett visst språk dör, upphör språket då att finnas till? Hur förändras språkets betydelse?" Mitt svar på frågan är att :
Ifall t.ex. alla som pratar Engelska skulle dö, så skulle inte hela språket dö ut genast, eftersom det är ett internationellt språk som alla förstår och kan kommunicera med. Man lär sig språket i skolan, men jag tror ändå att det med tiden skulle dö ut, och mista sin betydelse.
Om t.ex. finnar skulle dö ut skulle det inte vara en liak stor skillnad, efter som Finland är ett litet land och få människor pratar finska. Jag tror inte att så många ens skulle märka att fisnkan skulle försvinna.

Aristoteles

Verklighet

Idag på filosofin så hoppade vi till ämnet verklighet. Vi fick alla ta reda på lite om olika sorters verkligheter, 1.Materiell verklighet, 2.Mental verklighet, 3.Kausal verklighet och 4.Biologisk verklighet.
Jag fick begrunda mej i kausal verklighet, och tog först reda på vad kausal betyder. Kausal betyder orsakssamband, och i de stora hela så bygger de på att allting har en orsak, ingenting kan uppstå från inget. "Varje verkan har en orsak" va min slutliga formulering.
Dom andra verkligheterna blev ja int helt på de klara med. Men den mentala verkligheten så det måste ju betyda nåt i stil med psykisk verklighet, och har med själen att göras. Materiell verklighet är nånting direkt konkret som man kan "röra vid". Biologisk verklighet är nånting "levande" tror ja.
Vi definierade också ontologi, som är betydelsen av begrepp och frågar vad världen består av.
Ett annat begrepp som vi definierade var metafysik, som är grundläggande frågor om verklighetens natur berör i huvudsak sådant som inte entydigt kan förklaras med empirisk vetenskap. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, och är ett mycket svår definierat ämne.
Metafysiska frågor är 1. Hur förstår man verklighetens yttersta natur: naturens enhet, fri vilja och mentala fenomen 2. Finns det översinnliga varelser eller gudomliga väsen? 3. Undersöka olika vetenskapsgrenars ontologiska grundantaganden. Andra frågor kan vara hur är naturen beskaffad? och vilken är människans plats i universum?
I slutet av lektionen diskuterade vi ännu om fri vilja, och om alla människor har en egen fri vilja. Alla människor har en egen fri vilja, men om dom får uttrycka sej själva är en annan sak. Också på vissa arbetsplatser så får man inte själv bestämma, utan ibland finns det högre ledare som säger vad man ska göra, som t.ex. att man måste ta livet av nån eller något i den stilen.

Kunskap

Heisan! Ny kurs å ny blogg i filosofin. 
Idag har filosofi kurs 3: Kunskap och verklighet i filosofin börjat. Vi är en liten grupp igen, bara fyra stycken tappra elever som vill lära sig filosofi :)
Idag började vi me att definiera kunskap. Vår definition var att kunskap är en välgrundad sann uppfattning. Kunskap får man från många olika ställen, t.ex. media och från skolan, och sen kan man använda kunskapen i praktiken. Kunskap som man inte kan använda direkt i praktiken kan ses som onödig, men visst är det ju t.ex. bra att få kunskap om exempelvis judendomen, fast man inte kommer i kontakt med judar så ofta, men ifall man någongång skulle råka komma i kontakt med en jude så vet man hur man ska handla så att man inte sårar känslor eller handlar respektlöst utgående från deras synvinkel. 
Viss kunskap har man direkt nytta av, t.ex. om man i skolan lär sig tyska, och senare reser till Tyskland, så har man ju direkt nytta av kunskapen man ha fått i skolan.
På lektionen diskuterade vi också om verkligheten, och om att alla har olika verkligheter. Om man har blivit uppfostrad och lärd från liten att det är okej att svära, så tycker man att andra människor som inte svär har fel, och förstår inte heller om människor reagerar när man svär. Också i olika religioner har man olika verkligheter. Judarna tror på en gud, medan man i någon annan religion kan dyrka flera olika gudar.
I slutet av lektionen så såg vi också på 2 korta videon, en om världsbild och en om världsåskådning. Jag tycker att det i videon om världsbild kom fram bra vad det handlade om, och i slutet av videon sades det att "världsbilden e ett par glasögon som vi ser världen genom" och jag tycker att det uttrycket var bra och beskrivande. Videon om världsåskådningen tycker jag inte var lika bra. Han int rikit med, videon var på finska och jag han inte läsa texten. Men här hemma googlade jag ordet, och wikipedia definierade världsåskådning som uppfattning om världen och det mänskliga livet. 
Riktit i slutet had vi en diskussion om homo äktenskap, som int egentligen had någå att göra me de som vi diskutera tidigare under lektionen, men eftersom vi had extra tid så passa de bra in.
Jag själv är för homo äktenskap, ser egentligen ingen stor skillna med att två män gifter sig som att en man och en kvinna gifter sig. Jag tycker att människor är för känsliga, och det är en dum sak att argumentera så mycket om.

Knowledge is power