Sista inlägget i filosofi bloggen

Dagens rubrik var "Social Kunskap". Vi konstaterade att det bara är en liten del av all kunskap som vi behöver, och att till den sociala kunskapen hör kultur. 
Vi pratade sen om kunskapsauktoriteter, och vem man kan lita på gällande kunskap. Hur kan vi veta vem som har tillräckligt med kunskap för att förmedla den vidare åt andra? Kunskapsauktoritet är ett ganska problematiskt begrepp. Man måste kunna lite på en auktoritet, särskilt om man inte från tidigare har kunskap om ämnet. Andra auktoriteter som t.ex. poliser eller läkare måste man bara lära sig att lite på, eftersom de ska vara beskyddande och "rädda ens liv". Man måste våga lägga sitt eget liv i någon annans händer. När vi talade om det här började jag tänka på incidenten i Norge, då Anders Breivik hade klätt ut sig i polis uniform för att göra en terrorist attack. Alla som var på Utöya då trodde att han var en pålitlig polis och gav fullt förtroende till honom.

Christina presenterade två filosofer, David Hume och Jürgen Habermas, som jag själv inte hade hört talas om. David Hume sa att förnuft är verktyget för att uppnå mål. Jag håller ganska långt med honom. Jag tycker att sunt förnuft är jätte viktigt och man skulle nog inte klara sig långt utan det. Också i skolan kan man inte bara läsa allting innantill till provet, utan till vissa provsvar krävs lite förnuft och förmåga att tänka själv.

Jürgen Habermas sade att man måste koppla ihop beskrivande, kontrollerande med kommunikativt förnuft, samförstånd. Det här var lite oklart i början men sen förstod jag. I matematiken lär man sej många olika formler och man lär sej räkna med dem, och Jürgen menade att man måste få reda på vad man behöver dehär matematiska formlerna till, alltså koppla ihop det teoretiska med det praktiska kan man väl säga.

Vi pratade också om hur förnuft, allmän levnadsklokhet och etiskhet hör ihop. Förnuft och allmän levnadsklohet är nästan samma sak, man kan tänka förnuftigt och vet hur man ska göra i praktiken så att det blir nytta utav det. Sen så kan man inte alltid göra det som är mest förnuftigt utan man måste också tänka etiskt, alltså allting som är förnuftigt kanske inte är etiskt. Det skulle t.ex. Vara förnuftigt att stänga små skolor för att spara pengar, men inte så etiskt med tanke på de små byarna som blir utan skolor, och eleverna som måste färdas långa vägar till skolan.

Utvärdering av kursen:

Det här blir det sista inlägget nu i denhär bloggen, och enligt mej har det varit en bra kurs. Jag tycker att denhär ideén med att skriva kursblogg är bra, men det kan bero på att jag är van med att skriva blogg vardagligen. Men förutom att det känns naturligt för mig så tycker jag också det är bra för att ifall man inte får sagt allt man vill säga på lektionen så kan man skriva det hit, och ifall man inte är så bra på att diskutera så kan bloggen ändå höja på vitsordet :)

En annan positiv sak är att bloggen hålls kvar här på internet, så när jag vill träna inför studentskrivningarna så kan jag komma in hit och läsa gamla tankar.

Ännu en positiv sak är när man får fina kommentarer. Fast jag inte har fått så hemst mycket kommentarer nu under denhär kursen, så är jag mycket nöjd me dom som ja ha fått!

Negativa saker med denhär kursen har varit just det att jag inte har fått kommentarer av alla kurs kamraterna, plus att jag inte har fått läsa så mycket i dom andras bloggar heller, men kanske inte bloggning är för alla.

Gruppen va igen lite, men de va både negativt och positivt!

Tack till Christina, Janne, Linda och Karin för kursen :)

Inget blogg material

På dagens lektion repeterade vi de tidigare kurserna lite. Eftersom två stycken från klassen skriver på måndagen så gick vi igenom lite ord som är bra att veta :) Något annat gjorde vi egentligen inte. Christina förklarade ltie ord som var oklara men annars så blev det inga diskussioner eller någonting annat material att skriva till bloggen :/ 

Lycka till ti Linda å Janne som skriver på måndagen!

Världsåskådning

På dagens lektion diskuterade vi om världåskådning. Vi jämförde begreppen och kom fram till att en världsåskådning är hur man själv ser på världen, och världsbilden är hur alla ser på världen, eller iallafall de flesta.
Vi diskuterade kring blåa rutan på s.114, var de fanns ett citat av Michail Bachtin som löd "Skrattet har en djup filosofisk mening, det är en av de viktigaste uttrycksformerna för sanningen och världen i dess helhet, om historien, om människan". Vi försökte komma på vad Bachtin menade med citatet, och svaret var att vad du väljer att skratta åt bildar din världsåskådning. 
Efter det här kom vi in på olika skämt och hur man tolkar dem. Vissa skämtar om olika sorters människor, och människorna i fråga kanske inte förstår dessa skämt. Som exempel så hade vi blondin skämt, som alltså hävdar att alla blondiner är korkade. Jag själv, som är blondin, kan inte ta dessa skämt på allvar eftersom dom e helt ologiska och jag vet att de inte stämmer. Jag kan ändå skratta åt dehär skämten, vissa e faktiskt roliga. Det här betyder inte att jag nedvärderar mig själv, utan de betyder att ja kan skratta på min egen bekostnad, jag förstår att personerna skämtar och tar inte åt mej eftersom jag vet att blondinskämt bara är påhitt.
Men har det skillnad vem som säger det, och vilket tonfall de har?
Jag skrev ju tidigare att jag inte tar illa upp av blondin skämt, men om en person skulle påstå att jag är sämre eller dummare än någon annan för att jag är blond så skule jag nog säga imot, ifall det inte då helt klart skulle vara ett skämt. Vid ett sådant tillfälle kan det vara svårt att avägöra ifall personen skämtar eller inte.
Filosofen Wittgenstein passar bra in här, eftersom han anser att folk missförstår varandra vid kommunikationen. Ena personen skämtade, andra personen tog illa upp eftersom den inte förstod, och så skapas en konflikt.

Spöken och Starrsångare

Idag pratade vi om kritiskt tänkande, och vi definierade kritiskt tänkande som en slags inställning. När man tänker kritiskt så kan tänka på 1. om källan är pålitlig och 2. om argumentet, hur stor trovärdighet det har, sannolikhet och om det finns bevis.
När vi diskuterade om detta så började vi fundera över spöken, och sen tog vi fram en nyhet från tidningen om spöken i Forsby, och i tidningen fanns också en blid av "ett spöke". Jag och Janne var lite mer kritiska till bilden än Karin och Linda. Min personliga åsikt är att det är jätte lätt att redigera en bild så att de ser ut som att där är ett spöke, och fast fotografen säger att han inte redigerat bilden är det ju också jätte lätt att ljuga. En annan möjlighet är att någonting har flaxat förbi eller att en människa har rört fig snabbt förbi vid just detta ställe, eftersom slutartiden var inställd på 15 sekunder. Jag själv har lite erfarenhet i fotografering, och vet att då man har slutartiden inställd på 15 sekunder så behövs det bara minsta lilla rörelse och så blir det suddigt på stället som det rör sig på. Också det att de inte andragången fick bild av spöket får mej att tvivla på att det var någonting annat en ett sammanträffande. Jag anser att det inte finns tillräckligt mycket bevis för att det finns spöken, men visst sku de va lite roligt om de sku finnas spöken.
I östranyland stod det också om spökena i Forsby gård och Sjögård och mamma och pappa var nyligen på ett 50 års kalas och råkade sitta vid samma bord som ägarna av Forsby gård, och berättade åt mig att Askolin sade att han inte har sett några spöken men nog hört dem, med lite sarkasm i rösten. 
Första lektionen gick mest åt spökprat, men andra lektionen kom vi in på andra ämnen. Vi diskuterade om hur man lär sig tänka kritiskt i skolan, och vi kom fram till att man lär sig i små mängder hela tiden. I gymnasiet i alla fall. Ofta om man ska söka fakta om någonting i internet så brukar lärarna ofta poängtera att man ska söka efter pålitliga källor och att wikipedia inte alltid är den bästa källan. Det här tycker jag att är en viktig sak som vi blir lärda och vi har nytta av det i framtiden.

Som läxa fick vi att göra uppgift 6 på sidan 109. Jag valde en "insändare", eller vad man ska kalla det, i östranyland lördagen den 7 september. Den handlar om att en ny fågel art har hittats i Finland, kommer bild av "nyheten" här nedanom, så ni får läsa den själva :). Först när jag läste rubriken och såg bilden, så började jag tänka kritiskt. Jag tyckte att fågeln liknade mycket en annan art som jag flera gånger har sett. Men när jag började läsa så kom det fram att källan var stark. Det var Birdlife som hade upptäckt den och de hade också länge väntat på att den skulle komma till Finland. Fågeln, som är en Starrsångare, liknar mycket till Gräshoppssångaren, men skiljer sig från den för att den har annan färg på huvudet. Argumentet var bra, så jag litar på att de har hittat en ny fågelart i Finland :)

OBS. har Linda redan en blogg? skulle gärna gå och kommentera redan så att det inte blir till sista sekunden :)

Förståelse

På dagens lektion var huvudrubriken Tolka och förstå. Alla människor tolkar saker olika, och vissa kan få "fel" tolkning av vissa saker. Det finns vissa människor som ser sig själv som mobbningsoffer, fast de egentligen inte blir mobbade påriktit, de bara har fått en sån uppfattning om sig själv. Ett annat exempel är t.ex. ätstörningar som anorexi, då personen har fått för sig att den är fet, då den i själva verket har näringsbrist.
I boken på s.84 finns en bild på den hermeneutiska cirkeln. Den har ingen början och inget slut och i cirkeln finns det 3 punkter: ursprunglig förståelse, tolkning och bättre förståelse. Man får själv välja var man vill börja, men jag tycker att det skulle vara mest logiskt ifall man skulle börja med tolkning, sen förståelse och tillsist bättre förståelse. Enligt mig så tolkar man först någonting ur sin egen synvinkel, sen får man förståelse om saken, och sen när man funderar lite till så kanske man får ännu bättre förståelse om saken. Ordningen förståelse -> tolkning -> bättre förståelse skulle jag kunna tänka mej ifall man vet någonting om saken från förut, sen tolkar man det bättre och sen får man en bättre förståelse, men den förstnämnda versionen tycker jag nog ändå är mer logisk.
Vi pratade också om akkomodation och assimilation. Akkomodation är då man får en helt ny tolkning om någonting, och assimilation är då man får en bättre förståelse om någonting som man från förut visste. Det här var Piagets teorier.
Till den andra lektionen fick vi jobba lite för oss själva. Vi fick alla var sin filosof att ta reda lite på om och se deras syn på förståelse. 
Jag fick Heidegger och Gadamer, som hade likadana teorier. Gadamer var den som utvecklade hermeneutiken, och hermeneutiken influerades också av Heidegger. 
De menade att det är vilseledande att tala om inlevelse, och att en välgrundad tolkning inte kräver att vi lever oss in i någon annans perspektiv.
De påstod också att förståelse är en grundförutsättning i all mänsklig erfarenhet och inte något som berör enbart vetenskap.
En annan filosof var Husserl, som ansåg att vi bör ta ett steg tillbaka och se på oss själva. Han menade också att man ska kunna se på saker objektivt och inte blanda in sina egna åsikter.
Sista filosofen var Dilthey, och han var av helt annan åsikt som Heidegger och Gadamer. Han ansåg alltså att man måste försöka leva sig in i andras situationer och tänka ur andras perspektiv för att förstå bättre.
Det här var dagens lektion, nästa gång ska vi tänka kritiskt.